söndag 27 november 2011

Ingen permission


Jag hade hoppats att jag skulle fått åka hem i fredags men läkaren kom in på förmiddagen till mig på salen och sa att hon inte tyckte det var riktigt läge att skicka hem mig. Dagen innan hade läkaren sagt att jag kanske kunde åka hem fredag em så det blev ju en besvikelse men samtidigt känner jag att jag nog inte mår tillräckligt bra för att åka hem så det blev bestämt att jag stannar över helgen men att jag kanske kunde åka hem på permission över dagen. Tanken var att jag skulle åkt hem som idag men de senaste dagarna har jag mått illa (antagligen av alla mediciner) och då dagen idag började med att jag kräktes innan jag ens hunnit få i mig frukosten så fick vi ställa i de planerna. Hade hoppats på att kunna åka hem och tända det första adventsljuset, äta saffransbullar och pepparkakor på hemmaplan men istället fick det bli så att Hannah och Bengt kom till sjukhuset och hälsade på istället. När de skulle åka kramade jag om Hannah och sa "-Åh, jag vill inte stanna här utan åka hem med er istället". Då tittade Hannah på mig och sa : "-Men du förstår du måste ju stanna här tills du blivit bra lilla mamma". Hon är så klok mitt lilla hjärta!

tisdag 22 november 2011

Många besökare & fortsatt sjukhusvistelse

När jag kikade in på bloggen idag (nu var det några dagar sedan) stod det att min blogg haft totalt 18.000 besökare! Otroligt. Vilka ni är kära läsare förutom några som jag vet om bland min närmaste familj och vänner vet jag inte men ge er gärna tillkänna genom en kommentar här i bloggen om ni har lust.

Jag ligger fortfarande inne på sjukhuset. Hade hoppats att få komma hem efter den normala 3 -dagars vistelsen på sjukhuset efter operation men den har alltså blivit längre. En läkare som gick ronden idag förklarade att varken han eller hans kollega (min operatör) opererat någon så ung tidigare och satt dit en helt ny knäled och att man därför är mån om att hålla kvar mig på sjukhuset tills jag fått upp rörligheten i knät så att det inte stelnar till. Jag har haft mycket ont de senaste dagarna, varit dåsig i huvudet av alla mediciner och mått illa till och från. Nu känns det ändå som träningen börjat gå framåt även om det fortfarande smärtar mycket att röra i knät och stå på benet. Blödningen i benet stannade ju av men det är fortfarande väldigt svullet och stramt när det ska böjas. Illamåendet har gjort att jag haft svårt att äta och dricka tillräckligt och då blir man ju inte heller så pigg. Jag är väldigt trött och matt men nu kommer nattsköterskan med kvällsmedicinen och sedan hoppas jag på en god nattssömn (till skillnad från de senaste) och sedan nya friska tag imorgon så att jag får komma hem till min kära familj. En godnattssömn önskar jag dig med!

fredag 18 november 2011

Ond knäled

Tredje dagen idag efter knäledsbytet. Ligger på Ortopedavdelningen på Ryhov och längtar hem. Operationen genomfördes enligt planerna i onsdags morse men jag lades in redan i tisdags kväll. Detta för att det skulle tas prover, duschas flera gånger med s.k Hibiscrub och för att jag skulle kunna rullas ned till operation redan 08.20 på onsdags morgonen. Jag var ganska nervös då jag vid inskrivningssamtalet låtit narkosläkaren övertyga mig om att göra operationen under ryggbedövning istället för narkos. Detta till trots gick jag med på ryggbedövning och lyckligtvis behövdes bara ett stick (som inte gjorde så fruktansvärt ont som sist) och jag bad om mycket lugnande så jag minns knappt något av själva operationen. Skönt tycker jag då det var det (förutom sticket) jag oroades mest av - att jag skulle höra när de sågade och hamrade-men det slapp jag. Puh!

Själva operationen gick bra men efter operationen blödde det mycket från såret. Jag fick därför vara kvar på uppvakningsavdelningen ända till kl 23 på kvällen innan jag skjutsades upp till avdelningen igen. Operationssköterskorna fick lägga om såret på nytt ett par gånger och lägga extra tryck för att få stopp på blödningen. Benet har svullnat mycket och p.g.a blödningen kunde jag inte få smärtlindring via blockaden i knät som var planerat. Det har gjort att smärtlindringen inte fungerat ordentligt utan jag har haft mycket ont. Sprutor och vid behovsmediciner till trots så har det inte gått få bukt med smärtan. Min förhoppning var att kunna få åka hem som idag- fredag men så blev det inte utan jag får stanna kvar och imorgon ska läkaren öka dosen på smärtlindringen så att det förhoppningsvis vänder. Trist bara att ligga här och ha ont och vänta till imorgon innan nåt kan göras!

Betydligt roligare är det att Daniel fyller 18 år idag och har fått sitt körkort. GRATTIS lillbrorsan & kör försiktigt!

söndag 13 november 2011

Huset fullt av pirater







I helgen har det varit kalas i dagarna två för vår lilla tjej som fyllde 5 år igår. Hon bjöd in till piratkalas! Igår var det kalas för familj & släkt och idag ordnades barnkalas. Allt kalasande samma helg eftersom jag ska in och opereras i veckan och läggs in på sjukhuset på tisdag. Det hela var lyckat och det var en mycket nöjd liten pirattjej som kröp till sängs ikväll. Tack alla som förgyllde hennes stora dag genom att komma utklädda till pirater och uppvaktade henne på med en massa fina presenter. Ett stort TACK från världens sötaste pirat-tjej!

lördag 5 november 2011

Saknad & Allhelgona

Idag är det Allhelgona och vi ska strax ge oss iväg till kyrkogården för att tända ljus på gravarna. Jag och mamma brukar åka runt tillsammans till kyrkogården i Huskvarna där mormor och morfar ligger begravda, till Slottskyrkogården, Östra kyrkogården och till kyrkogården i Fiskebäck. Jag tycker det är en vacker högtid men samtidigt sorglig när alla ljusen brinner och påminner oss om hur mycket saknad som finns. En dikt som påminner mig om min älskade pappa som lämnade jordelivet för 3,5 år sedan och som jag saknar oerhört mycket.

In Our Hearts

We thought of you with love today
But that is nothing new
We thought about you yesterday
And days before that too
We think of you in silence
We often speak your name
Now all we have are memories
And your picture in a frame
Your memory is our keepsake
With which we’ll never part
God has you in his keeping
We have you in our hearts

tisdag 1 november 2011

Bland flyttkartonger, färg och tapetrullar

Bland flyttkartonger, färg och tapetrulla ja där sitter jag och orkar inte ta mig för särskilt mycket. Sedan två veckor tillbaka har jag haft en kraftig luftvägsinfektion och förkylning som yttrat sig som feber, slemhosta, ont i öron, hals och bi-hålor samt allmän orkeslöshet. För att inte äventyra operationen som nu är satt till den 16 nov står jag sedan några dagar tillbaka på pencillin och peppar peppar har det nog blivit lite bättre ändå. Jag var och lämnade blodprov i tisdags men någon dag senare ringde de från ortopeden och ville att jag skulle ta nya prover innan operation då värdena inte var ok eftersom sänkan var förhöjd. Jag måste helt enkelt bli av med infektionen för att inte operationen ska skjutas upp.Håll tummarna att pencillinet jagar bort den.

Veckorna trillar på och operationsdatumet närmar sig. Vi har bott ett par veckor i det nya huset men fortfarande står det mesta i flyttkartonger eftersom mannen håller på att tapetsera om och fixa. Lillans rum och vårt sovrum är nu så gott som klart liksom TV-rummet. Det blir stor skillnad och fint tycker jag.

Själv har jag inte kunnat göra så mycket men vi har haft god hjälp både med flytt och renovering. Tack allesammans! Förutom infektionen har jag mycket mer ont än tidigare i vä knät. Jag sover dåligt och har svårt att stödja alls på det benet vilket gör att jag snebelastar när jag hoppar med kryckorna och får mer ont också i höger ben. Även om en ny operation är jobbigt på många sätt ser jag ändå framemot att få det avklarat och förhoppningsvis bli lite mer rörlig och mindre smärtpåverkad.

Något annat som jag verkligen ser framemot är lillans födelsedag. Den 12 nov fyller vår lilla skatt 5 år! Ofattbart- vad fort tiden går. Dags att ta med henne till fotografen för att hon ska hamna i tidningen på sin stora dag. Hon pratar mycket om att hon ska fylla år och har stora planer för sitt kalas. Tänk vilken tur att operationen blir veckan efter hennes födelsedag så att mamma kan vara med. Det känns gott!