Mysig helg med familjen

Helgen går fort och nu är det redan söndag kväll. För mina kära kollegor och elever väntar nu ett efterlängtat sportlov men själv ska jag köra hårt den här veckan också och fortsätta träna på Rehab medicin. Ev. är det sista veckan innan jag skrivs ut därifrån och börjar jobba nästa vecka. Har saknat jobbet så det ser jag framemot även om det blir tufft att få tid till och träning på samma sätt.

Helgen har varit en riktigt mysig sådan. På lördagen åt vi mat på stan och gick sedan på bio på eftermiddagen och såg Mästerkatten i 3D. Hannah var riktigt nöjd. Extra kul var det förstås att ha 3D glasögon- "de kommer emot mig" skrattade hon när filmen började.

Idag har vi varit och fikat hos Mia och hennes familj. Det var länge sedan vi träffades så det var väldigt mysigt. Mia hade bakat så här fina muffins (med lite hjälp från Lasse). Mumsigt!

Lillan sover nu gott så nu blir det mat och lite mys i TV-soffan tillsammans med mannen i mitt liv. Ha en trevlig kväll!

På väg hem

Uttrappningen av blockaden i benet har gått bra och igår kväll togs den bort. Istället får jag nu smärtlindring i tablettform. Jag ska få åka hem idag och det känns underbart! Hem till mina älsklingar och vilddjuren Thea och Max! Bengt och Hannah var och hälsade på här igår. Hannah var riktigt sprallig och blev bortskämd av den underbara personalen här på Ortopedavdelningen som bjöd henne både på efterrätt och glass.

Hannah var dock ledsen när de skulle åka hem och jag var tvungen att stanna kvar så hon är nog väldigt nöjd med att min sjukhusvistelse nu är slut. Det är få gånger jag kännt mig så här pass pigg när jag fått lämna sjukhuset och åka hem så det känns härligt! Solen skiner ute idag men efter kommentarerna på Facebook och det som står i tidningen är det riktigt kallt. Minus 20 på sina håll! Riktigt vinterväder!

Hårdträning & saknad

Hårdträning är det bestämt nu som gäller. Redan igår kväll, så snart jag kommit upp från uppvaket, var sjukgymnasten här och instruerade mig. Träna att böja och sträcka och töja i knät varje timma. Ingen vila här inte. Jag körde hårt igår och har gjort så idag med och det märks faktiskt redan resultat. Det är inte tvärstopp längre utan går att böja knät lite mer. Det har varit jobbigt tidigare att jag t.ex. inte kunnat sitta med foten på fotstödet när jag använt rullstolen eftersom jag inte kunnat böja tillräckligt men det funkar faktiskt nu.

I eftermiddag har Bengt, Hannah, mamma och min lillebror Daniel varit och hälsat på. Det var mysigt. Jobbigt bara att Hannah blev så ledsen när de skulle gå. Hon ville inte gå och snyftade "-Jag vill att vi ska vara tillsammans mamma". Det känns hemskt att behöva tala om att jag inte kan följa med. Det gör ont i hjärtat. Saknar henne så och vill inget hellre än att vara hos henne.

Länge sedan...

Ja nu var det länge sedan jag skrev något på bloggen. Senast var strax efter jag kommit hem från sjukhuset efter att jag fått en ny knäled och nu är jag där igen, på sjukhuset alltså. Trots intensivträning på Medicinska Rehab under två månaders tid har jag inte lyckats få upp rörligheten i mitt knä så igår gjordes en mobilisering i narkos för att få ordning på detta. Man pressar helt enkelt på och "bryter" upp motståndet i form av ärrvävnad och sammanväxningar så att det ska gå lättare att böja på benet. Jag hade väldigt ont när jag vaknade upp ur narkosen så då beslöt läkaren att man skulle sätta en nervblockad i benet för att minska smärtan. I den får jag nu påfyllning var fjärde timme. Detta gör att jag nu har mycket mindre ont. Jag ligger i hårdträning för att få upp rörligheten till 110 grader. Varje timma ska jag träna genom att sitta på en boll och pressa framåt för att töja i knät och jobba med ett rep i sängen för att böja och sträcka benet. Jag märker redan att det blivit bättre, det är inte längre stopp vid 80-85 grader utan jag kommer längre. Det känns gott och gör det lättare att uthärda smärtan. Troligtvis blir jag kvar på sjukhuset över helgen och ska sedan fortsätta träningen på Rehab på måndag.



Det värsta med att vara på sjukhus är att vara borta hemifrån. Jag saknar mina älsklingar där hemma. Den här bilden togs i förra veckan när Hannah för första gången testade på att åka skridskor. Jag hejade på medans Bengt hjälpte henne på isen (även han lite ovan till en början). Jag var rädd att hon skulle ge upp när hon upptäckte hur svårt det var men hon tyckte det var jätteroligt och kämpade på- vår lilla skridskoprinsessa!!



Bakom vårt hus finns en grusplan som man nu spolat och gjort om till skridskoplan så det är ju smidigt när det finns på så nära håll. Bengt har köpt sig ett par skridskor och klubba och puck till honom och Hannah. De har också varit och åkt skridskor borta på idrottsplatsen vid Slätten. Roligt med någon aktivitet ute även när det är snö och kallt.

Nä nu var det dags att träna igen. Skriver kanske lite mer senare för att fördriva tiden på sjukhuset mellan träningspassen.Ha en bra dag!
Kram Lisbeth