Bloggen har ju legat på is ett bra tag nu. Som den som läst mina inlägg säkert förstått har vi vid det här laget blivit en till i familjen. För drygt fem månader sedan nu blev jag mamma till en underbart fin liten kille som fått namnet William. Efter nio långa månader, med tanke på hur jag mådde under graviditeten, föddes han på kvällen 20.40 den 27 januari 2015 efter igångsättning. Sedan dess har han förgyllt vår och stolta storasystern Hannahs tillvaro!
William fick dock en ganska tuff start då han tio dagar gammal drabbades av RS-virus och vi fick ligga på sjukhuset med honom i en vecka. Som förälder är det jobbigt att se sitt barn må så dåligt och man känner sig så hjälplös. Han blev förkyld, trött och orkeslös och hade det jobbigt med andningen. Han hostade när han försökte äta. På natten mellan fredag och lördag (6-7/2) slutade han nästan äta alls och sov mest. På lördag eftermiddag, efter att försökt få honom att äta under dagen utan att lyckas nåt vidare, ringde jag 1177 för att rådfråga dem. De tyckte då att vi skulle åka in med honom till barnakuten och sa att när de är så små kan de snabbt gå ned sig om de slutar äta.
På akuten blev han undersökt och fick inhalera. Man konstaterade att han hade s.k indragningar (som tyder på att barnet får kämpa med andningen), feber och att han syresatte sig lite dåligt. Då inhalationerna inte gav så mycket verkan kom en sköterska och sa att ni kommer nog att bli kvar här. Vi var inte alls förberedda på det då vi trodde att vi skulle bli hemskickade efter att han blivit undersökt. Istället blev han sämre under kvällen och vi blev inlagda på barnavdelningen. Där fick han syrgas och inhalationer. Jag fick pumpa ut bröstmjölk som de sedan gav honom via en sond i näsan. Prover togs och efter några dagar konstaterades att det var en RS-virus infektion och att han hade bronkiolit (inflammation i de minsta luftrören).
Den 13 februari, efter drygt en vecka på barnavdelningen på Ryhov fick vi äntligen åka hem igen med vår lille prins som då piggat på sig betydligt. Vi fick dock rådet att hålla oss borta från stora folksamlingar och undvika att träffa förkylda personer då han ju föddes i verkliga förkylningstider. De första månaderna höll vi oss mest hemma för att undvika att han skulle dra på sig någon ny infektion och det dröjde ett bra tag innan en del av vår släkt och vänner fick träffa vår lille grabb.
Månaderna går snabbt och det händer ju så mycket att det är svårt att sammanfatta så här. En helt ny tillvaro att vara tvåbarnsmamma och en stor omställning för Hannah att ha blivit storasyster även om hon är väldigt glad i sin älskade lillebror. Tillvaron som mamma och beroende av rullstol ställer ju också nya krav framförallt när det gäller att lyfta, bära och förflytta sig. Jag säger att ofta till vänner och bekanta när de frågar hur det går att jag kommer att va expert på logistik efter det här. Det är en stor apparat att förflytta sig då man ska ha med både rullstol och barnvagn men det går! Det gäller att vara ute i god tid och det går liksom inte att stressa utan man måste göra allt i en viss ordning för att det ska fungera. Allt det där är dock inget besvär- vi är så otroligt lyckliga över att ha vår efterlängtade lille pojk hos oss! Jag är tacksam över alla råd och tips jag fått från andra föräldrar i rullstol bl.a. genom Facebook-gruppen "Föräldrar i rullstol"- T.ex. att ha sin lille i en ficka (Wriggle wrapper) på magen liksom för all hjälp från släkt och vänner.
Nu är William fem månader och ett riktigt litet charmtroll som lär sig nya saker varje dag. Jag ska försöka bli bättre på att uppdatera framöver och fylla i lite att luckorna under de senaste månaderna.
