En liten prinsessa med ont i öronen

Igår kväll och i natt hade Hannah väldigt ont i ett öra, hon har troligen fått öroninflammation. Hon skrek, var ledsen och sov knappt en blund. Idag på morgonen var det något bättre men hon säger att det fortfarande gör lite ont. I eftermiddag gick hon ändå på kalas hos Isabelle som fyller 4 år idag. Ett riktigt prinsesskalas med pannkakstårta & rosa grädde. Så här fin var hon när hon gav sig iväg:






Hon verkade väldigt nöjd när hon kom hem så det var nog ett lyckat kalas. De är riktiga kompisar de där bägge, så fort Hannah kommer hem från dagis så frågar hon om hon får gå och leka med Isabelle om inte hon hinner före och kommer ner till oss innan Hannah hunnit upp till dem. Det är ju både roligt och praktiskt att hon har en så bra kompis precis i grannhuset!

På förmiddagen idag var Cinna och hälsade på och vi tog en tur ner till Lustfyllt i Munkaskog där vi drack en god kopp te och kaffe med hembakat och njöt av den härliga atmosfären. En väldigt trevlig och mysig stund!

Den här helgen har Daniel och Christoffer sovit över här eftersom mamma var bortrest och igår var Thomas, Jennie och barnen förbi en sväng. En helg går fort. Imorgon är det ny vecka och nya tag som gäller!

Ett (förhoppningsvis) lättare liv

Nu var det fredag igen, tänk vad veckorna går fort! Jag har ju varit hemma några dagar i veckan med Hannah, som varit förkyld och hostig, men idag verkar hon bättre. Hon var dock inte på dagis idag eftersom hon kanske fortfarande är lite nedsatt så var hon istället hos farmor och farfar när jag och Bengt jobbade. Jag var tidigt på jobbet för att jag hade tänkt att jag skulle hinna med att träna innan jag började jobba men det visade sig att nu är simhallen stängd p.g.a. att det ligger för mycket snö på taket så att de måste skotta där. Så det blev inget med träningen idag! Ute är det nu plusgrader och det tjocka snötäcket har börjat smälta och bli till slask.Tänk om den där snön kunde försvinna så att det blev lite lättare att ta sig fram. Efter jobbet var jag och fixade en födelsedagspresent som Hannah ska ta med sig när hon ska på födelsedagskalas hos Isabelle på söndag. Nu sitter jag och Hannah framför TV:n och väntar på att Bengt och mina två yngsta bröder ska komma med pizza (sallad för min del). Jag har försökt att ta tag i det där med vikten och köra lite Viktväktarprogram och hittills har det gått bra. Fast det bör kanske tilläggas att jag bara hållt på i drygt en månad. Önskar Er alla en trevlig helg & fredagskväll!

I bröllops tankar

Ute är det massor av snö och man undrar om det någonsin kommer bli vår. Sitter och surfar på nätet på brudbuketter med härliga vårblommor i underbart vackra färger. Det är mycket att tänka på inför bröllopet och veckorna går fort även om det känns väldigt avlägset just nu. Känner att min hjärna går på högvarv tänker, drömmer, fantiserar om bröllop och längtar så till den dagen. Kyrkan är bokad liksom festlokalen nere i Domsand. I torsdags var jag och Bengt och åt lunch på Björkhaga och diskuterade maten med dem. Nu väntar vi på på en offert på vad cateringen kommer kosta. Klänningen är ju utprovad på Kristinas Brud och Fest. Jag hade sådan ångest inför att prova bröllopsklänning men det gick hör och häpna på mindre än en halvtimme! Jag brukar ju ha sådan beslutsångest men personalen var väldigt tillmötesgående i butiken. Hon frågade vad jag hade tänkt mig och när jag svarade att jag inte visste riktigt så sa hon att då tittar vi lite och så börjar vi prova. Vilken känsla bara att gå runt där bland alla dessa vackra klänningar. Hon plockade fram ett par tre stycken och jag satte i gång att prova. När jag fick på mig den andra klänningen kändes det bara wow, den är det! Jag provade någon till men sen bad jag att få prova den igen. Jennie var med mig och efter en liten stund kom mamma också lagom till att se mig i klänningen. Jag kände mig så fin och kunde inte sluta le. Den klänningen blev det! Det var en sådan jag föreställt mig med mycket pärlor, vidd i kjolen och släp. Vi provade också ut en slöja, tiara, halsband och armband. Så nöjd kände jag mig. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om bröllopsförberedelserna men nu tickar klockan iväg och jag måste lägga mig. Återkommer med mer bröllopstankar vid senare tillfälle. Det ska ju bara vara ett litet bröllop med närmaste familjen, föräldrar, syskon och mor/farföräldrar så än så länge kan jag inte publicera det här på bloggen eftersom vi håller det lite hemligt för övriga men så snart vi är gifta så kommer det att gå att läsa om bröllopsförberedelserna här.

"Jag är lite sjuk idag"

Idag har jag varit hemma med Hannah för hon är så förkyld och har en hemsk hosta. Hon blir ju hemskt hostig så fort hon blir snuvig men det brukar mest märkas på natten eller då hon ligger ner, eftersom hon har så trånga luftvägar. Igår eftermiddag hostade hon väldigt när hon kom hem från dagis och efter att ha hostat hela natten var hon inte så pigg på morgonen. Då bestämde vi oss för att hon och jag skulle vara hemma idag. Jag känner mig inte heller riktigt i form, kanske håller jag också på att bli sjuk. Annars har vi peppar peppar klarat oss ganska bra den här vintern från diverse sjukdomar.

Tänk ändå vad barn är pigga när de är sjuka! Hannah ville leka skola på sitt rum med mamma hela förmiddagen. Tänk om alla ungdomar kunde vara lika entusiastiska när det gäller skolan! Vi tränade på att skriva H, som första bokstaven i hennes namn och att räkna. Mamma ville helst vila men det var inte Hannah lika intresserad av. Kanske skulle vi tränat uttal också. Hon har väldigt svårt att säga sje-ljudet och uttalar det då istället som k, så när hon ska säga att "Jag är lite sjuk idag" låter det som hon säger nåt helt annat... Naturligtvis är hon helt omedveten om att detta blir ett helt annat och fult ord men det har orsakat ganska många goda skratt hos omgivningen. Helt pigg är hon ändå inte. Hon beställde korv och stuvade makaroner till middag och efter att vi hade ätit tittade hon på film en stund och sedan somnade hon och sov i nästan två timmar. Så då fick mamma vila en stund med. Nu ska jag fortsätta pyssla om min lilla sjukling! Ha det så gott!

Varning för gnäll!

Usch, idag känns som en sådan där riktigt motig dag. Jag har ont i mina fötter och mitt knä. Jag går (om än stappligt) omkring utan kryckorna här hemma och det är ju fantastiskt i sig men ändå känns det jobbigt. Får höra gång på gång att "vad roligt att se att du är uppe och går med kryckor" men jag tror inte någon riktigt förstår hur mycket slit det ligger bakom och att det fortfarande är ett kämpande p.g.a smärtan. Ju mer jag belastar ju värre blir smärtan och vissa morgnar vill jag inte ens röra på fötterna, ställa mig upp och ta de där första stegen.

Träffade en person för ett tag sen som frågade hur det är och jag svarade att "det går framåt men jag har ont i mina fötter". Ja, ja svarade hon "men lite ont i fötterna har ju alla, det får jag med om jag har varit ute och gått för långt i fel skor". Nä, tänkte jag, du vet inte hur det är! Jag kunde också få ont i ben och fötter när jag gått mycket även innan olyckan men det var inget mot det här! Den där kommentaren har liksom bitit sig fast hos mig. Det är nästan som jag känner lite ilska som bubblar inom mig när jag tänker på det, men samtidigt är det ju så att ingen annan kan ju faktiskt riktigt förstå vad jag varit med om och hur det faktiskt känns.

Samma ilska kan bubbla upp inom mig när vi är ute med bilen och jag ser någon som kör vårdslöst. Jag har lust att tala om för dem vad som faktiskt kan hända och vad det kan orsaka. Samtidigt vet jag ju att innan olyckan var jag själv inte alls lika medveten om riskerna. Jag körde försiktigt och tyckte att jag hade koll men det hjälpte ju inte.

Idag är Hannah på dagis. Förra veckan hade jag henne hemma själv några dagar eftersom det var sportlov. Det var jätteroligt och mysigt men samtidigt jobbigt. Jobbigt att konstatera att det var tufft för att jag får så ont i mina ben och att det gör oss så begränsade. Det där bullbaket t.ex. fick jag lida för i flera dagar sen för att jag stått upp för länge. Samtidigt var det värt det för hon var så lycklig över att få baka sina bullar! Vad jag önskar att vi kunde springa omkring ute och busa och leka! Undrar om det alltid kommer att vara så här att jag ska få så ont när jag går på mina ben? När man har ont och är trött blir ofta tålamodet inte detsamma och det märker hon nog av ibland, mitt lilla hjärta. Det känns orättvist mot henne. Förlåt, min älskade lilla unge!

Usch, nu har jag gnällt tillräckligt! Om du orkat läsa detta inlägg till slutet så tack för att jag fick skriva av mig lite grann. Och du, än har jag inte gett upp. Ska nog orka kämpa ett tag till. Imorgon är en ny dag med nya friska tag!

En riktig vinterdag!

Idag har vi tillbringat en del av dagen ute, framför allt med att skotta snö. Thea bara älskar all snö, vi andra tycker kanske att det räcker nu. Hannah roade sig med att åka pulka på uppfarten medans Bengt skottade snö på garagetaket.

Och så lite mera snö!

Det är helt otroligt! I natt har det snöat ännu mer och blåser gör det så skottar man så blåser det igen lika snabbt igen. Mina bröder älskar nog mig lite extra idag när jag ringde och väckte dem kl. nio en söndagsmorgon för att de skulle hjälpa Bengt att åka och skotta fram farfar som är helt insnöad och inte orkar med all snön själv. Tog nyss ett kort på Hannahs lekstuga, jämför med tidigare inlägg från förra veckan, nu når snön över dörrhantaget! Var ska all snö ta vägen när den sen börjar smälta? Om det nu blir vår nån gång... Längtar till sommaren! Håll tillgodo med den här bilden på fyra goa sommartjejer så länge!

/Lisbeth

Ännu mera snö!

Ja idag är vi så gott som insnöade här hemma. När vi vaknade imorse (allt för tidigt enligt två av oss) yrde snön ute och fönstren var täckta av snö. Det dröjde fram till middagstid innan plogbilen kom och när en av grannarna skulle åka fram för att köpa lite frukost vid tio-tiden körde de fast här ute på gatan. Bengt hjälpte dem att skotta fram bilen och få in den i garaget igen och sedan fick de "låna" frukost av oss istället. Jag hade tänkt att vi skulle ta en tur till stan och se "Prinsessan och Grodan"- den senaste Disneyfilmen på bio men det får bli en annan dag. Jag hade tänkt spendera kvällen hos Anneli sedan men det fick vi tyvärr också ställa in. Idag blir det nog istället snöskottning, bokläsning och att röja lite på mitt arbetsrum/hobbyrum som gäller. Ha det så gott i snöyran!

Bullbak & huset fullt!

Idag är jag ganska trött och har ont i benen. Igår bakade jag, Hannah och hennes kompis Isabelle bullar så det känns i benen idag att jag stod upp en massa och höll på på förmiddagen. De blev nöjda i alla fall, kanelbullar och rosa prinsessbullar blev det.




På eftermiddagen kom Mia och Nellie förbi på en fika och sedan kom Jennie och barnen förbi en sväng också. Isabelle kom också hit så plötsligt var huset fullt med fyra små bustjejer som lekte och skojade och en liten bus-bebis, underbart! Thea ville gärna också gärna vara med och leka när hon inte låg och gnagde på det "lilla" tuggben som husse skaffat åt henne.






Idag blir det nog en lugn slappar dag fast jag borde tampas lite grann med tvättkorgen som jag aldrig tycks nå botten på. Nå ja, bara att ladda maskinen och sen krypa upp i soffan med mitt lilla hjärta och mysa. Det är sportlov det!

En underhållande helg!

Ja, i helgen har det varit underhållning för hela slanten. I lördags åkte vi till Göteborg och gick på Ugglas Revy på Rondo. Revyn var en blandning av musik, sång, stand-up comedy med komikerna Annika Andersson och Per Andersson (kända bl.a från TV-programmet Parlamentet), dans, buktaleri, medley av Uggla-låtar och mycket mer. Verkligen sevärt och underhållande! Innan föreställningen, som var en matiné-föreställning, serverades mat så vi skulle vara där redan 12.30. Innan dess hann vi med en kort visit hos Bengts mormor som bor i Göteborg. Efter föreställningen åkte vi hem och lagade lite god mat. Hannah sov över hos mormor så på söndagmorgonen blev det sovmorgon för trötta småbarnsföräldrar. Uppskattat!





Igår var jag och Hannah på familjeteaterföreställning i Folkets Hus (jag trodde det var i biblioteket men där hade jag fel). Wilhelm och Hannah skrattade gott åt "Clownen och Cirkusprinsessan". Det var en föreställning med dockteater,musik, trolleri och clowneri. Det var mycket uppskattat och han engagerade barnen i föreställningen på ett roligt sätt. Föreställningen slutade med att clownen sa att nu är det slut så nu åker ni ut och barnen fick åka på en liten rutschkana ut genom dörren till samlingssalen där teatern ägt rum.

Idag är Hannah på dagis och jag har varit iväg hos sjukgymnasten och tränat. Imorgon och på onsdag ska Hannah vara ledig från dagis så då blir det sportlovsmys, vad det innebär har vi inte planerat ännu. Ha en bra dag!

Kram på Alla Hjärtans Dag!

Här kommer en liten hälsning på Alla Hjärtans Dag till alla mina nära och kära, familj, släkt och vänner. Tack för att ni finns, hoppas att ni får en trevlig dag!

Nu är det sportlov !

Ja fast jag bara jobbat i sju veckor känns det härligt att det nu är sportlov. Jag är ju inte någon vintersportsmänniska så någon skidåkning blir det inte (funkar ju inte ändå) utan i helgen blir det kultur för hela slanten, om nu Magnus Uggla räknas dit. Vi ska i alla fall åka till Göteborg imorgon och gå på hans revy på Rondo. Första parkett och trerättersmiddag ingår i paketet. Hannah ska vara hos mormor imorgon och på söndag ska hon och jag gå på barnteater på biblioteket. "Clownen och cirkusprinsessan" låter väl som något som passar henne? Vi har bestämt träff med Wilhelm och hans mamma då, så det blir nog jättetrevligt.

Ute är det -3,5 grader, massor av snö och glashalt så helgen får nog börja med att fixa lite god mat (som oftast när det är fredag innebär tacos i det här huset), tända i braskaminen och mysa framför TV:n. Ha en trevlig helg!
/Lisbeth

Prova brudklänning

Idag ska jag iväg och prova brudklänning på Kristinas Brud- och fest. Det känns helt overkligt och samtidigt lite nervöst. Vet ju hurdan beslutsångest jag brukar ha så det där med att bestämma sig känns lite jobbigt. Jag ringde dit i förra veckan bara för att höra hur långt innan man måste boka om man vill hyra en klänning. Butiksbiträdet svarade då att det var hög tid, det är tydligen ett populärt datum att gifta sig och hon var snabb med att boka in en tid att prova klänning. Eftersom varken mamma eller Jennie kunde den tiden fick jag ändra den, så nu ska vi dit idag på förmiddagen. Jag har bläddrat och bläddrat i olika bröllopstidningar men det är svårt att veta vilken klänning som är den rätta. Jag hoppas att hon i bröllopsbutiken kan ge lite bra råd och tips. Hannah har också bläddrat i tidningar och frågar "- Vill du ha en sån klänning när du ska vara prinsessa mamma?". Ja, när vi berättade för farmor och farfar sa hon att:
"- Ja ska va 'Brutäna" (Jag ska vara brudtärna, näbb heter det väl egentligen) och när Kerstin frågade vad mamma och på pappa ska göra då svarade hon:
"- Pappa ska vara prins och mamma ska vara prinsessa då och JAG ska vara 'brutäna".
Hon är bara för go!
Än så länge är bröllopsplanerna lite hemliga så jag skriver inlägg under tiden men publicerar dem först när vi gift oss.
/Lisbeth

Vår busiga vovvsing

Nu börjar Thea känna sig ordentligt tillrätta här hemma. Hon är lugn och trygg men emellanåt lite busig också. Hon älskar att tugga på saker som sina leksaker och tuggben (de går åt i rasande fart) men tyvärr fick Henkes kängor också känna av hennes vassa valptänder när han var här för ett tag sedan. En sladd till en lampa har hon också gnagt på men det gick som tur var bra. När vi varit ute med henne på sista kvällspromenaden och gått och lagt oss, får hon ofta ett spel och blir väldigt lekfull och springer varv efter varv runt matsalsbordet i vardagsrummet med en pipande hundleksaksboll i munnen innan hon lugnt lägger sig till rätta för att sova i sin korg.

Hon har lärt sig väldigt bra att lyssna till clickern och när jag satt och tittade på instruktionsvideos på nätet härom dagen låg hon i sin korg men kom glatt springande när hon hörde ljudet av clickern från datorn i hopp om att det vankades godis. Att jaga lill-mattes kjol som svänger när hon springer är också kul (fast Hannah är inte så övertygad om detta). Hon verkar dock ha tagit till sig Thea på ett annat sätt nu, i början pratade hon väldigt mycket om vår andra hund och hade svårt att acceptera att Thea var så mycket större och valpig. Hon blir 4,5 månad nästa vecka och då är det också dags för en ny vaccination. Några bilder kommer här:





Det är svårt att urskilja hur mycket av schäfer och labrador hon har i sig. Färgen är helt klart labrador men i kroppen och hållningen är hon mer lik en schäfer. Öronen är än så länge hängande och inte spetsiga och uppåtstående som schäferns.
/Lisbeth

Tråkiga nyheter

Tänk vad livet är orättvist ibland. En del drabbas liksom hårdare av svårigheter och motgångar. Just som man tror att det börjat vända så kommer nästa prövning. Jag tänker särskilt på familjen H som idag fått besked om att cancern kommit tillbaka. Nu tvingas de börja om igen med cellgiftsbehandlingar och sjukhusbesök när det nu kändes som det äntligen hade vänt och det börjat bli ordning på vardagen igen. Jag lider verkligen med dem. Vilken otäck sjukdom det är! Tänk att man kan känna sig frisk och va fullt i gång och ändå vara så sjuk.

Tänker på min älskade pappa som också drabbades av cancer (om än en helt annan form). Han som till en början var fylld av kämparvilja och övertygelse om att det skulle ordna sig bröts till slut ned av sjukdomen och orkade till slut inte kämpa längre.

Skickar massor av styrkekramar till familjen H. Ni kommer greja det här också och vi finns här för Er.
/Lisbeth

En fullspäckad lördag

Igår vid nio tiden åkte jag och Hannah tillsammans med Magdalena och Kristina in till torget. Det var ganska kallt och inte helt lätt att ta sig fram med rullstolen även om det var plogat. Hannah köpte lördagsgodis, målarpennor och klistermärken. Jag köpte ett par fårskinnsvantar till henne, lite gott fikabröd och värmande te. Efteråt var vi inne på Pingstkyrkan och fikade innan vi åkte upp till A6 en sväng. Där fixade vi en födelsedagspresent till Wilhelm som fyllt år och shoppade lite kläder bl.a en vårjacka till Hannah- en jättetuff jeansjacka.

När vi kommit hem kom Anneli och Jocke för att hälsa på och titta på lilla Thea. Det var väldigt trevligt! När de åkt kom Moa och de två yngsta barnen förbi för att Bengt skulle hjälpa henne med datorn. Maria och Hannah hade jättekul och busade och lekte för fullt. Lille William var lite försiktig till en början men sen var det full fart på honom också. På kvällen kom Henke förbi också men när det var dags för Hannah att lägga sig somnade mamma också gott efter en fullspäckad men rolig dag!
/Lisbeth

Första veckan avklarad!

Ja nu är första veckan avklarad då jag jobbat 25%. Låter inte mycket men i min situation fullt tillräckligt när jag ska orka med min träning,jobbet,det praktiska hemma och att vara mamma och småbarnsförälder. Det känns i alla fall väldigt roligt att vara tillbaka i arbete och jag har mötts av väldigt många positiva kommentarer. Som det ser ut nu är jag resurslärare i en årskurs nia och en åtta i svenska och engelska.

Att slippa resorna när jag tränar på vårdcentralen istället för inne på sjukhuset känns också väldigt skönt. Jag försöker att simma i simhallen ett par gånger i veckan i anslutning till att jag varit och jobbat men hur det blir med det framöver är lite osäkert då simhallen gått i konkurrs. Jag hoppas att kommunen som haft badhuset ute på entreprenad tar tillbaka det i egen regi så att jag kan fortsätta träna eftersom det är så bra träningsform för mig. I vattnet rör jag mig mer fritt och framförallt gör det inte alls så ont.

Skönt att det är fredag, nu är det snart dags för lite fredagsmys! Imorgon blir det nog en tur in till torget och till stan och på söndag är vi bjudna på kalas. Ha en trevlig helg!
/Lisbeth

Beslutsångest och längtan efter våren

Ja det är väl lite tidigt att hoppas på vår redan, men nu har vi väl fått nog med snö! Det är väl lugnt en halvmeter snö nu och mer och mer kommer det.

Idag har jag varit ledig på förmiddagen och sedan varit en sväng på jobbet i eftermiddag. På vägen hem snöade det en del och de varnade på radion för oväder under kvällen. När jag kom hem ringde Bengts mamma för att kolla om vi var hemma. Hon var riktigt orolig och uppstressad för det hade skett en trafikolycka på 195:an i höjd med Västgöte med flera bilar inblandade. Bara tanken på det gjorde att jag kände ett stort obehag och minnena av olyckan kom tillbaka. Paniken över att sitta fastklämd, den totala tystnaden efter smällen innan ljuden började komma tillbaka och jag hörde Hannah skrika, den bitande kylan och den oerhörda smärtan...

Bengt, Hannah och Thea var inte hemma för de var och hälsade på hos Theas hundkompisar på omplaceringshemmet och Hannah lekte med sin dagiskompis Maria vars föräldrar driver Svängande svansen. Jag ringde dem och berättade om olyckan och för att försäkra mig om att de skulle ta det försiktigt hem. Sedan ringde jag till H eftersom vi planerat att åka in till stan för att träna med onsdags-gruppen på Rehab. Det är en grupp av utskrivna patienter som träffas tillsammans med Rehab-instruktören för att träna ihop. Han sa att han tänkte åka ändå och lovade att köra lugnt men att jag fick bestämma om jag ville åka med eller inte. Vilken beslutsångest jag hade innan jag bestämde mig för att åka med. Som tur var gick det bra både dit och hem. Trots vädret var det ett stort gäng som kommit för att träna och vi körde hårt.

Jag är ingen vinter-människa och tycker nog att vi fått nog av snö och kyla. Längtar efter takdropp, vårsol och fågelkvitter...
/Lisbeth

Vem lämnar & hämtar på dagis idag?

Ja, den frågan har säkert många föräldrar trätt om när det är tidig morgon, lite halvstressigt och man är på väg ut genom dörren till jobb och dagis. Man har just fått på alla kläder när barnet säger:"- Jag måste gå och kissa!" Jaha där rök det, inte i tid till dagis idag heller...

Den senare delen med att bylta av alla kläder igen för en snabbsväng in på toaletten och sedan på med dem igen känner jag igen mig i - men faktiskt inte så mycket i det andra. Eftersom jag inte kunnat under så lång tid tycker jag att det är både roligt och mysigt att få lämna och hämta på dagis. Att få en liten inblick i hur dagen på förskolan varit och mötas av en liten tjej som skiner upp och ropar mamma. Visst känns det lite bökigt ibland med kryckor, väska och alla kläder och ut och in i bilen men ändå så härligt! Jag vill hämta och lämna på dagis idag!

Det jobbigaste är väl snarare morgonbestyren innan man kommer så långt att det är dags att åka till dagis. Vissa mornar funkar jättebra, andra så sätter sig vår lilla dam på tvären direkt. Jag vill... och jag vill INTE. Inte klä på sig, inte ha de kläderna, inte borsta tänderna, inte kamma mig, inte den overallen, inte de stövlarna.... Det är mycket man vill och tror sig kunna bestämma när man är tre år!!

Jag läste en krönika i tidningen Vi föräldrar härom veckan där det stod så här:

"Innan förlossningen trodde jag att man blev förälder där på BB. Så fort barnet var fött så skulle jag vara mamma. Nu vet jag bättre. Förälder är inget man blir över en natt. Det är något man tränar på varje dag".

(Vi Föräldrar nr 2 2010)

Skribenten liknade föräldraskapet vid en berg- och dalbana och visst känns det så ibland. Kommer ihåg när Hannah var bebis och man försökte hitta lite rutiner. Ibland trodde man att man äntligen hittat något som funkade men så ändras plötsligt förutsättningarna och det som tidigare fungerade så bra funkar inte alls längre utan man får tänka om. Som förälder gäller det att vara i nuet och i ögonblicket. Ena stunden kan man känna oro, tvivel på sin egen förmåga och vanmakt när man inte kan trösta en skrikande bebis och nästa fullständig lycka och den varma kärleken när man snusar på sin lilla bebis och har en mysig stund i soffan tillsammans. Det gäller att försöka se hur det som gått jättesmidigt med treåringen ena morgonen plötsligt blir till en jätte sak och orsakar en massa Jag VILL och jag vill INTE...
Ja att vara förälder är nog något man tränar på varje dag.
/Lisbeth