En häftig åktur, Lisebergsbesök och konstiga bestämmelser

Förstår inte vad tiden rusar iväg! Tänker att jag ska skriva lite nästan varje dag men trots det går det rätt så länge mellan gångerna. Någonstans mellan matningar, blöjbyten, sovstunder, läxläsning, matlagning, skjutsningar, hushållssysslor och olika aktiviteter försvinner de där stunderna. Hannah har börjat att spela keyboard, sjunga i kör och gå på dans. Lilleman är ju mer vaken nu och i farten så nu gäller det att vara med. I dagarna har han på allvar kommit på hur man tar sig fram i gåstolen och lägger man honom på rygg vänder han kvickt över till mage. Han har inte kommit på att man kan rulla tillbaka till rygg och är inte nöjd med att ligga på mage särskilt lång stund. Han uttrycker sitt missnöje när man tar ifrån honom något han vill ha eller när han inte tar sig fram dit han tänkt men i övrigt är han en väldigt glad och nöjd liten kille.

Efter en lång dag på Liseberg i lördags med massor av folk och mycket köande stod han dock inte högt i kurs hos storasyster. Det var sent när det var dags för hemfärd och vi var alla trötta. William somnade direkt när vi satte honom i babyskyddet men vi hann inte längre än Landvetter innan han vaknade igen och kom på att han var hungrig. Innan vi kommit av motorvägen och hittat någonstans att stanna var trötta storasysters tålamod med kinkig liten lillebror mer än slut. Hon var gör trött och hade nog inte tvekat på att lämna brorsan i Landvetter ;-) Skämt o sido var det två hungriga och trötta barn så det fick bli ett stopp på närmsta öppna affär. Vi hade tänkt stanna på vägen hem för att äta men kanske tänkt oss hunnit lite längre och närmare hem. Det tog sin tid med matning och blöjbyte så klockan var sent när vi äntligen kom hem och kunde krypa till kojs. På resten av vägen hem snarkade dock två goa ungar gott i kapp i baksätet.

Åkturer blev det en del på Liseberg men mycket tid gick som sagt till köande då det var 30-40 min väntetid till många av attraktionerna. Thomas, Jennie, Bengt och flickorna hade åkpass så de åkte en del men trots att jag inte åkte något på Liseberg fick jag mig dagens häftigaste åktur! Medan Thomas, Jennie och tjejerna åkte på Liseberg passade jag, Bengt och William på att ta oss en tur till Slottsskogen i Göteborg för att jag skulle få möjlighet att provköra en s.k Bead. Bead är et slags handikappfordon som kan jämföras med en eloped.

"Beaden är en elscooter för personer som sitter i rullstol. Den är en kraftfull elscooter som är utrustad med navmotorer i båda bakhjulen. Du kör in i din Bead med din manuella rullstol och med en knapptryckning låser den fast rullstolen samtidigt som den höjer sig till körbart läge. Körsträckan är upp till 50 km på blybatterier eller 120 km på Lithium Ion batterier. I varje Bead finns det en monterad batteriladdare och laddningen sker genom ett vanligt eluttag. Bead är klassad som cykel klass III och får framföras på gång, cykel och vägbanor. Det krävs inget förarbevis. Maxhastigheten är 20 km/h."

Jag fick med säljarens hjälp testa på att köra en tur genom Slottsskogen. Det var en fantastisk känsla och jag blev verkligen sugen på att köpa en Bead. Synd bara att de kostar så mycket. Nackdelen med elopeden som jag har är ju att jag inte får med mig min rullstol och då blir jag begränsad då man inte kan köra in med en eloped överallt som t.ex. på Öppna förskolans Babycafé eller i framtiden på Williams dagis. Det skulle vara suveränt att kunna ta sig lite längre sträckor med Beaden och ändå ha rullstolen med sig. Jag får helt enkelt ta och kolla upp det där lite närmare.

Jag fick tipset om att man kunde provköra Bead genom en Facebook-grupp på nätet som heter "Vardagstips för oss i rullstol" och jag har även fått många bra tips genom en annan grupp som heter "Föräldrar i rullstol". Jag har kollat upp om jag skulle kunna få hjälp via Hjälpmedelscentralen men tydligen skiljer det sig väldigt beroende på vilket landsting man tillhör vilka hjälpmedel och anpassningar man har rätt till. Man kan ju tycka att det borde vara lika oberoende av vilket landsting du tillhör och var du bor men så är det inte. I vissa landsting kan du t.ex. få ett Freewheel till din rullstol medan andra landsting säger blankt nej och brukaren själv får bekosta det. Jag fick nej via landstinget men fick istället hjälp att bekosta det via mitt försäkringsbolag. Freewhelet har jag haft mycket nytta och glädje av.

Ett s.k Freewheel är ett extra hjul som man fäster i fram på rullstolen och som gör det lättare att köra och ta sig fram i t.ex. gräs, sand, grus och snö

Busungarna provkör mammas rullstol. Bäst att hålla sig i ordentligt när syrran kör ;-)

Konstiga bestämmelser kan man tycka. Tycker det borde va samma för alla, oavsett vilket landsting man tillhör och var man bor.