Kallt ute men varmt i hjärtat

Idag har vi trotsat snö och kyla och gett oss ut till lekparken. Vi har ju en precis bakom huset men de senaste månaderna har vi letat efter någon i närheten där babygungan inte är omgiven av sand som underlag utan plattor för att underlätta att komma intill med rullstol. Fick ett tips om en för ett tag sedan av en kompis och idag när Hannah fortfarande hade jullov bestämde vi oss för att åka dit och kolla in den. Den ligger i ett område där jag växte upp som barn, inte långt ifrån där vår dagmamma Eva bodde men är ju förstås nu helt omgjord. Vi tog oss dit med bil (elopedens batteri är inte att lita på nu när det är så kallt, det kan sjunka från fulladdat till knappt hälften på bara en liten stund) och med den manuella stolen är det alltför backigt. Vi parkerade strax intill och sen rullade vi sista biten. William blev först dragen i pulkan av storasyster och sedan satt han i Wriggle Wrappen hos mig. Där det var skottat eller  snön var packad gick det bra med Freewheel men så fort snön blir lite lösare blir det kämpigare. Vi lyckades kämpa oss fram till gungorna i alla fall och mycket riktigt var det här inte några höga trä-kanter och sand runt omkring utan mjuka gummiplattor. Gungan satt ganska lågt så det var smidigt att lyfta i och ur. William tyckte det var så roligt att gunga. Vi har en gunga i trädgården men det är ju inte samma sak som att gunga ihop med andra barn på en lekplats. Ser framemot våren då vi kan ta oss runt lite smidigare.
Det var kallt ute idag men lite extra varm i hjärtat blev jag att det idag faktiskt var tre passerande människor som erbjöd sin hjälp. Det tillhör inte vanligheterna att någon frågar när vi är ute någonstans om de kan hjälpa till. En frågade när vi lastade ur bilen, en på lekplatsen och en när vi skulle stuva in allt i bilen igen. Båda gångerna vid bilen var jag så gott som klar så jag svarade att det går bra men tackade så mycket för erbjudandet. I lekparken hade jag kört fast lite grann men hann komma loss innan putt-hjälpen var beredd att rycka in. Så snällt ändå att vilja hjälpa till! Pappan i lekparken var imponerad av att vi gett oss ut i snön och sa till William i mitt knä att "-Där sitter du ju bra!". I lekparken finns också en klätterställning med ramp där man lätt kan köra upp med rullstolen. Till den lekparken kommer vi göra fler utflykter.