Igår kom senaste numret av Året Runt hem i postlådan. För ett par månader sedan var ju en journalist här hemma och intervjuade mig om olyckan/orna och den långa vägen tillbaka. Det var spännande att se det färdiga resultatet fast jag ser så konstig ut på kort tycker jag. Jag hade ju fått läsa manuskriptet och godkänna det innan publicering men jag hade inte sett bilderna eller läst rubriken och bildtexterna. Rubriken kändes väl lite så där, men det är ju journalisten som valt den. "Jag lurade döden två gånger" stod det. Så känns det väl inte direkt. Första gången råkade jag ju vara på fel ställe vid fel tidpunkt och andra gången var ju likadant och då undkom jag ju med en blödning i benet och blotta förskräckelsen. Lura låter ju som om man gjort något medvetet och hade jag på nåt sätt anat att mitt liv skulle ta den här vändningen så hade jag ju undvikit att vara på den platsen där olyckan skedde till varje pris. Varför valde jag då att berätta om det här i tidningen? Jag var tveksam från början och diskuterade det med några av mina kollegor på jobbet bland annat. Jag ville absolut inte att det ska bli något "tycka synd om reportage" förklarade jag och då sa en av mina arbetskamrater att den bilden får man ju inte alls när man pratar med dig så det behöver du nog inte oroa dig för. Du är ju så positiv och en verklig kämpe tillade hon. Jag hoppas att det är så det uppfattas när man läser artikeln. Jag vill ge läsaren känslan av att även om man råkar ut för tuffa saker så går det att ta sig igenom det. När jag och mamma var på ett fik i Kungsbacka i helgen var det en utställning med tavlor där. På en av dem stod det:
"Med dina tankar skapar du ditt liv"
Jag tyckte det var ett bra talesätt som säger mycket. För visst är det så. Tänker du att livet är jobbigt och kämpigt så blir det ju det. Jag är oerhört glad att jag har haft och har (oftast i alla fall) förmågan att tänka positivt och tänka att det ska gå. Vill du själv läsa och bilda dig en uppfattning så finns reportaget i Året Runt nr 43 och finns ute i butiken fr.o.m den 21 oktober.
Den uppmärksamme tänker kanske, varför sitter hon och skriver om det här mitt i natten? Som vanligt var jag dödstrött ikväll men vaknade mitt i natten av att jag har ont och då ligger jag bara och vänder och vrider på mig så då gick jag upp en stund. Nu ska jag göra ett nytt försök och se om John Blund vill komma på besök snart. God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar