Länge har jag försökt att bearbeta min käre make att vi skulle resa iväg på solsemester men det är inte lätt. Sol och värme är inte direkt hans melodi och helst av allt vill han nog bara vara hemma (har föreslagit andra resmål med men det är inget som lockar honom). Tråkigt eftersom jag gillar att resa och besöka nya platser. De senaste åren har mamma och pappa, när han levde, åkt på vintersemester till solen med mina yngre bröder. Bengt har sagt flera gånger att jag kunde kanske hänga på dem men de senaste två åren sedan olyckan har det ju inte varit aktuellt. Vi kom att prata om deras kommande resa i helgen när vi badade i poolen på Särö och sa att det skulle nog Hannah gilla också. Mamma föreslog att jag skulle höra med B vad han sa om att vi kanske kunde följa med i januari. De hade två lägenheter bokade och hon erbjöd sig att kolla om det fanns plats på flyget till Gran Canaria. Jag pratade med min älskade och han sa att självklart ska ni göra det - "bara jag slipper"! Och vet ni vad- det var ok att bo två personer till i lägenheten och två flygstolar fanns det med så i januari åker jag och Hannah tillsammans med min mamma, Martin, Linnéa, Daniel och Christoffer till sol och bad på Gran Canaria!! Tack B för att du låter oss göra detta- även om vi helst skulle se att du följde med! Tack mamma och bröderna för att ni vill dras med oss! Jag var lite orolig att det här med rullstolen skulle ställa till problem men eftersom jag kan gå ombord kan man skicka med rullstolen som bagage/hjälpmedel och då kostar det inget extra och det gick tydligen att lösa. Hannahs första kommentar när hon fick veta det var:
"-Mamma, jag har ALDRIG flygit i ett flygplan" och ögonen glittrade på henne så det ska verkligen bli spännande! Hon känner nog sin far med för hon sa "Nä, pappa ska inte med, bara du och jag och mormor". Men jag vet att hon kommer sakna sin lilla pappa med. Hur ska vi klara oss en hel vecka utan att krama och pussa på honom? ;-) Att åka utomlands på sommaren lockar inte så mycket men tänk vad härligt att få lite sol när det är som mörkast och kallast här hemma. Längtar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar