En trevlig vårutflykt

Igår eftermiddag var jag och Hannah på en liten vårutflykt till bokskogen tillsammans med Ann-Sofie, Wilhelm och Alexander. Sol, skrattande och stojande glada barn, marken täckt av underbart fina vitsippor, trevligt sällskap- härligt!


Barnen hittade en koja i skogen.


Att klättra är ju alltid spännande.


Lille Alexander i sin vagn.


- "Mamma titta på mig!"


-"Jag kan gå balansgång!"


Härliga vitsippor!


Hannah skiner som en sol!


Wilhelm är koncenterad på att gå balansgång!


Alexander tittar intresserat på.


-"Nä, nu går vi och fikar".


Ett hav av vitsippor!


"Här kan vi sitta!"


Fikastund på utsiktsplatsen.


En mumsig påskhare av choklad.


Tråkigt att se att man nu bygger bostäder precis nedanför naturreservatet. Minns när vi var små och gick till utsiktsplatsen och fikade tillsammans med vår dagmamma - då syntes bara skog, äng och sjö!


Gott med fruktstund och påskharar!


Ann-Sofie och Wilhelm.


Wilhelm leker med pinnar.


Så söta tillsammans! Wilhelm la armen om Hannah och så gick de där och busade med varann.
Tack Ann-Sofie, Wilhelm och Alexander för en trevlig eftermiddag!

Den bästa årstiden

Våren tycker jag är underbart härlig. Tror nästan att det är den bästa årstiden. Igår satt vi ute i trädgården, Hannah plockade tussilago och åt glass. Vet inte vem som strålade mest; solen, Hannah eller de små tussilagona! Träden är på gång att slå ut, vitsippor täcker marken liksom en vit matta i skogen,det blommar här och var i rabatten- ja det är en härlig tid!

Grattis Meija 2 år!

Tänk att denna lilla goa tjej, min brorsdotter och guddotter nu fyller 2 år! Ett stort Grattis och många grattiskramar från oss alla tre till Dig, Meija. Den här bilden togs för ca 1,5år sedan, fast det känns som det inte var länge sen alls du var så liten. Nu travar du runt för egen maskin, pratar glatt och upptäcker världen. Saknar Dig och hoppas vi träffas snart.Önskar dig en härlig födelsedag.
Kram från faster

Full av energi & orkeslös

Ja, Hannah har återhämtat sig bra efter både halsfluss och vattkoppor. Nu är det full fart på henne igen även om alla vattkoppor inte torkat in ännu. Hon har varit jätteduktig på att ta sin medicin vilket inte är en självklarhet när man är en viljestark 4-åring och tycker att den smakar illa. Själv känner jag mig ganska orkeslös och har svårt att hänga med i hennes tempo. Känner av bihåleinflammationen fortfarande och är trött som en biverkning av pencillinet jag fick mot halsflussen. Idag fick jag hjälp av min mamma med Hannah en stund på eftermiddagen då vi var hemma hos henne och fikade och Hannah hjälpte henne att rensa ogräs mellan plattorna på uteplatsen. Hannah var mycket mer road av det än min 15-åriga lillebror och hans kompis som gått med på att hjälpa till med detta för att tjäna en extraslant på påsklovet.

När Bengt slutat för dagen åkte vi hem till oss och hade grillpremiär. Tänk vad härligt att kunna sitta ute i bara tröja och äta i solskenet.


Hundarna njöt också av vårvärmen och Thea tyckte det var hysteriskt roligt att spela fotboll med Bengt, Hannah, Toffe och hans kompis. Hon for runt som en virvelvind och lyckades titt som tätt sno bollen ifrån dem. Den energin skulle man ha!

Det börjar vända

Det börjar vända nu. Lillans vattkoppor tycks inte klia så mycket nu när hon fått medicin mot klådan och det verkar inte dyka upp så många nya koppor. En del börjar t.o.m torka in. Hon har inte lika ont i halsen längre och inte jag heller även om vi istället känner av lite biverkningar av pencillinet.

Jag är så trött och helt matt i kroppen. Skulle vilja vara pigg och gå ut och njuta av det fina vädret och greja i trädgården men det har jag inte orkat med. Bihåleinflammationen känner jag fortfarande av. Hannah är nu feberfri och ganska full av energi så det har varit svårt att hålla henne inne. Hon har fått gå ut i trädgården och gunga och leka i lekstugan men får inte leka med någon med tanke på smittorisken. Efter tre dagar med pencillin ska inte halsflussen smitta längre så i början av veckan ska det väl vara lugnt men vattkopporna smittar tydligen tills de är helt intorkade så det dröjer nog ett tag till. Vi hoppas att vi ska vara helt bra till påsk i alla fall.

Tänkte att jag kanske ska orka påskpynta lite idag. Häromdagen var farfar förbi och lämnade en bunt med forsythia ris som blommar med så vackra påsk gula blommor. Han hade också köpt en ask med små gula kycklingar som Hannah hängde i. Hannah tyckte det blev så fint och sa:

"-Jag ska pussa de små kycklingarna varje kväll!"

Så här fint blev det, blommorna har inte slagit ut ännu men man kan ana den gula färgen.




Bengt har gett sig på att sätta upp den nya paviljongen som vi köpt på altanen så det ska bli spännande att se hur det blir. Nu längtar man ut. Som de säger i reklamen- nu är det "inne" att vara "ute"!

Både vattkoppor & halsfluss

I torsdags eftermiddag var vi på vårdcentralen. Jag fick gå in och träffa doktorn medans Bengt fick vänta med Hannah i bilen eftersom hon har vattkoppor. Läkaren konstaterade snabbt att jag har bihåleinflammation och efter ett halsprov också att jag fortfarande har halsfluss. Tydligen hjälpte inte pencillinet som jag fick förra gången. En sköterska gick ut till bilen och tog ett halsprov på Hannah och även det visade på halsfluss. Stackars liten! Inte nog med vattkoppor utan också halsfluss. Vi fick en ny sorts starkare pencillin, jag fick nässpray för bihålorna och Hannah fick medicin mot klådan orsakad av vattkopporna. En riktigt trist början på påsklovet!

Under gårdagen gjorde vi inte mycket. Pencillinet gör att det känns lite bättre i halsen och igår beställde Hannah pannkakor till lunch, hon som knappt velat äta något, så det går väl åt rätt håll. I torsdags försökte pappa få henne att äta pizza. Så här glad såg hon ut då...





Vattkopporna kliar fortfarande även om det blivit bättre sen hon fick medicinen och hon nu sover på nätterna. Trött blir man ju av pencillinet så det känns ju ändå bra att det är lov nästa vecka. Nu hoppas vi på att vattkopporna försvinner snabbt.

Vår lilla sjukling

Väntar på att de ska ringa tillbaka från vårdcentralen. Att det är vattkoppor lilla H fått råder inte längre nåt tvivel om men nu har hon också fått ont i halsen. Hon har knappt sovit något i natt, hon kliar och kliar och gråter för att det gör så ont i halsen. Jag har också ont i halsen, för ett par veckor sedan hade jag ju halsfluss och jag misstänker att jag smittats av det igen då det känns likadant som då. Om det är det så är det väl säkert så att Hannah också fått det, stackarn! Just nu sover hon helt utmattad efter en natt med knappt någon sömn. Hoppas vi får komma intill på vårdcentralen och att hon kan få något mot klådan. Visst är det jobbigt att vara sjuk, men det är nästan ändå värre när lillan är sjuk och det inte finns nåt man kan göra för att lindra det. Vi har försökt att smörja med allt möjligt men det verkar inte hjälpa märkvärt.

Lilla Pricken

Vår lilla tjej har blivit alldeles prickig. Vi fick hämta hem henne från dagis igår för att hon hade feber, frös och inte ville äta. Idag på morgonen hade hon några prickar på sina händer och nu i eftermiddag är det prickigt både på rygg och mage. Vattkoppor kanske? Det verkar inte helt typiskt vattkoppor men kanske är det ändå det hon fått? Ringde vårdcentralen och kollade men de tyckte inte det lät som vattkoppor då de inte kliar och det började på händerna. På dagis kände man bara till ett barn som fått vattkoppor senaste tiden och det var i veckan så det kan inte vara hon som smittat Hannah eftersom inkubationstiden är ca 2 veckor.

Trist är det då Hannah skulle haft ett framträdande idag med Musiklekis i Missionskyrkan. Hon har sett fram jätte mycket åt att få sjunga i blomsterkören men det blir det tyvärr inget med.

Själv har jag fått ont i halsen igen och är skraj att det är halsflussen som kommit tillbaka igen. Den var verkligen inget jag vill ha igen. Intalar mig själv att det är "vanligt" halsont så att jag kan gå på spelningen på Södra Vätterbygdens folkhögskola då min bror Martin och bandet Stora planer ska spela ikväll.De är förresten på gång att spela in en ny skiva så håll utkik efter den framöver.

Med och utan barn

Den här helgen har varit intensiv men vi har hunnit med mycket. I fredags hämtade vi Hannah på dagis och åkte sedan till Ryd för att hämta hennes båda kusiner, Lii och Meija, som skulle vara hos oss och sova över. Hannah var så spänd, spännande att få komma och se deras dagis och sedan få ha egna nattgäster och pyjamasparty. När vi kom hem beställde töserna spagetti och köttfärssås till middag och sedan blev det mys vid TV:n. Hannah hade sett på TV på programmet "Överraskningen" att de gjorde efterrätt med olika frukter som doppades i choklad och ville att vi skulle göra det. Gott blev det men väldigt kladdigt!

I lördags tog vi först med tjejerna på konditori där vi fikade tillsammans med Hannahs mormor, Lii och Meijas farmor. Sedan blev det ett besök på biblioteket och i leksaksaffären innan vi åkte hem och lagade mat. På eftermiddagen åkte Bengt en sväng med barnen till en närliggande lekpark medans jag vilade en stund. Det var tre nöjda tjejer som på kvällen satt framför tv:n och åt lördagsgodis efter en hel dag full av lek och bus. Flera gånger sa Hannah till Lii att du är min bästa kompis och hon är så söt när hon ska hjälpa till och ta hand om Meija. Hon önskar allt att hon också kunde få bli storasyster.

Idag tog mamma med sig Hannah till Svensjö så jag och Bengt fick en dag för oss själva. Skönt även om jag saknar min lilla prinsessa så fort hon gått ut genom dörren. Vi åkte in en sväng till stan och åt lunch på Dal Baffo. det var mycket gott. Sedan var vi på IKEA och Biltema för att uträtta några ärenden. Bl.a köpte jag en utstyrsel till Hannah då de ska ha ett framförande på tisdag med musiklekis då de utklädda till blommor ska agera blomsterkören. När vi kom hem grejade vi lite i trädgården och Bengt hjälpte sin syster att byta däck på bilen.






Han har nu fått för sig att vi ska premiär-grilla till kvällsmaten så jag sitter nu och väntar på att det ska bli klart. Hoppas att du också haft en bra helg!

Så var den här helgen över

Har hunnit med en hel del i helgen men mest av allt har jag njutit av att vara frisk igen. Väderprognosen hade lovat sol men den sågs inte till. I fredags eftermiddag var jag, mamma och Hannah på Backamo och köpte vårblommor. Vi köpte minipåskliljor och penséer som vi sedan planterade på pappas och farmors grav.Jag köpte också påskliljor, pärlhyasint och penséer som jag skulle plantera i krukor att ha hemma utanför ytterdörren. Mamma följde sedan med hem till oss och vi åt mat och tittade på kvällens avsnitt av "Så ska det låta".

I lördags förmiddag åkte jag en sväng till stan och träffade min goa vän Madde. Vi tog en fika, satt och pratade länge och gick en kort sväng på stan. Tittade lite på vårkläder- vad mycket nytt och fint det kommit in! Konstaterade också att det poppat upp en rad nya affärer längs Östra Storgatan sedan jag var där sist. Det är alltid kul!Det är inte så ofta jag är i stan nuförtiden.När jag kom hem lagade jag mat till mina älsklingar och efter att ha vilat lite satte jag och Hannah igång att plantera blommor. Det tyckte Hannah var kul.

Idag på förmiddagen var vi bjudna på fika hos Ann-Sofie, Pontus, Wilhelm och Alexander. Alexander fyllde 1 år i tisdags och är ett riktigt litet charmtroll.



I övrigt har vi haft en lugn härlig helg här hemma och nu är det dags att ladda för en ny vecka. Tänk vad en helg går fort!

Barns kommentarer är underbara

Efter att ha prövat på matkassen från handla24 i ett par veckor sitter Hannah fyra år vid köksbordet, tittar på maten på tallriken och säger:

-"När ska vi äta sån där riktig mat?"
- "Vaddå riktig mat?" undrar jag. "Det här är riktig mat eller vad menar du?"
- "Nä jag menar riktig mat som köttfärssås och makaroner och falukorv!".

Hihi barn är underbara! Snacka om att vara fast i falukorvsträsket när bara köttfärssås och falukorv räknas som riktig mat... Vår lilla solstråle som är ganska så petig med maten har i alla fall breddat sin meny under de här veckorna och faktiskt hör och häpna ätit riktigt bra.Det var bara blomkålssoppan som fick henne att se lika skeptisk ut som när hon var 4 månader och fick börja testa på smakportioner för första gången. Inte helt nöjd!

Mycket tid att tänka

De senaste dagarna har jag känt mig lite bättre men jag har varit hemma från jobbet för att tillfriskna helt och vila upp mig eftersom jag varit väldigt trött och känt mig matt och konstig i kroppen efter förra veckans feber och halsfluss. Mycket tid ensam hemma innebär mycket tid att tänka. Efter tisdagens besked har tankarna gått mycket kring hur skört livet faktiskt är och vilken fruktansvärd sjukdom cancer är. Jag har varit inne på Lindas blogg och läst kommentarer och hälsningar till hennes familj. Bl.a läste jag en dikt där som fick mig att också tänka på min pappa som under många år kämpade mot cancern:

God looked around His garden
and He found an empty place,
He then looked down upon this
earth, and saw your tired face.
He put His arms around you and
lifted you to rest.
God's garden must be beautiful,
He always takes the best.
He knew that you were suffering,
He knew you were in pain.
He knows that you would never get
well on earth again.
He saw the road was getting rough
and the hills were hard to climb.
So He closed your weary eyelids,
and whispered, "Peace be thine."
It broke our hearts to lose you but
you didn't go alone.
For part of us went with you
the day God called you home.

Fast det snart är tre år sedan pappa gick bort så känns det ändå som igår när jag tänker på det. Ofta i vardagen rusar livet bara på och man hinner inte stanna upp och tänka efter men när jag gör det känns saknaden svår. Det känns svårt att kunna förstå varför cancer drabbar människor som är beredda att göra vad som helst för att få vara kvar i livet och som har mycket att leva för.

Jag känner också en oerhörd tacksamhet för att jag och min dotter hade ödet på vår sida den där dagen då olyckan inträffade. Att vi hade förmånen att klara oss med livet i behåll till skillnad från föraren i den andra bilen som omkom omedelbart. Livet är så oerhört skört och några sekunders ouppmärksamhet kan tragiskt nog innebära skillnaden mellan liv och död. Krama dem du älskar lite extra ikväll och känn tacksamhet över att just du lever här och nu.Det gör jag.

En sann kämpe & inspirationskälla

Under ungefär ett års tid har jag följt en blogg skriven av en tjej som hette Linda. I sin blogg beskrev hon på ett fantastiskt sätt i ord och bild sin tillvaro som småbarnsmamma, glädjeämnena i livet och sin tuffa kamp mot bröstcancer. Jag och Linda är lika gamla och jag kände igen henne sedan vi gick i skolan tillsammans här i Habo. Jag minns henne som en go tjej med ett härligt leende. I april förra året skickade jag ett mail till henne för att tala om att jag läst om hur hennes liv plötsligt fått en hemsk vändning då hon var gravid med sitt tredje barn i nov 2009 och fick veta att hon drabbats av inflammatorisk bröstcancer. Hon mindes mig och vi har mailat då och då och kommenterat varandras bloggar. Båda två visste vi ju hur livet plötsligt kan ändras helt från en dag till en annan. Min kamp är ju dock inget i jämförelse då Linda tvingades kämpa för att få finnas kvar hos sin man och sina barn.

I stort sett varje dag har jag varit inne och läst på bloggen och följt hennes kamp, men prognosen har försämrats, cancern har spridit sig mer och mer och idag förlorade hon till sist kampen mot denna fruktansvärda sjukdom. Jag har blivit så berörd av hennes och familjens öde - hon var en sann hjälte och inspirationskälla! Hon berörde många och gjorde oss uppmärksamma på hur viktigt det är att ta vara på livet, leva här och nu och vara tacksam för det viktigaste vi har- varandra!

Mina tankar går ikväll till hennes make Lars, hennes tre söner Adam (11 år), William (2år) och Erik (1år),hennes föräldrar, nära och kära som nu tvingas leva vidare utan sin älskade Linda. Tänk vad livet är orättvist då Linda inte får chans att finnas där för sina barn när de växer upp eller dela livet med sin livskamrat trots att hon var så fylld av kämparglöd och livsglädje...

Jag tänker också på min egen pappa som jag förlorade i kampen mot cancern för snart tre år sedan. Han var också mitt i livet och fick inte heller se sina barn växa upp även om min yngste bror hunnit fylla tolv. Pappa kämpande under många år och precis som för Linda gick det väldigt snabbt det sista och han lämnade ett oerhört tomrum kvar.Jag tänder ett ljus ikväll för alla de som på olika sätt drabbas av denna hemska sjukdom. Jag skänker ett bidrag till minne av Linda till den insamling till förmån för cancerfonden som hon startade och till insamlingen för hennes små prinsar som nu inte längre har sin mamma hos sig- gör det du med!

www.lindaskriver.blogspot.com

Mår fortfarande dåligt

Mår fortfarande inget vidare. Tempen har gått ned och det känns något bättre i halsen men jag är trött och helt matt i kroppen. I fredags kräktes jag flera gånger så då fick jag inte i mig pencillinet (eller rättare sagt det kom upp snabbt igen). Det är svårt att få i sig nåt över huvudtaget då det är tjockt i halsen och det gör ont att svälja.Det blir typ saft/nyponsoppa eller yougurt och liknande.

Idag ska familjen på kalas för att fira lilla Alva som snart fyller 4 år. Det känns tråkigt att missa men jag vill ju inte smitta någon med det här. Att inte kunna krama och pussa på min lilla och maken känns också jobbigt.



Tänk att den här lilla tjejen ska fylla 4!Bilden är tagen 2008.

Halsfluss & feber

Var hos doktorn som konstaterade att jag fått halsfluss orsakad av elaka bakterier. Jag fick pencillin och blev beordrad vila över helgen. Jag är glad att jag valt att byta vårdcentral (även om jag egentligen i princip är emot privata vårdaktörer). Jag ringde kl. 08.00 blev uppringd 20 min senare och fick tid kl. 10.00 och kl. 11.00 var allting klart. På vårdcentralen här i Habo fick man vara glad om man överhuvudtaget fick komma dit och ännu mer tacksam om man kunde få en tid samma dag. Det smittar de första två-tre dagarna så i helgen får jag låta bli att pussa på och gosa med min lilla prinsessa. Det blir inte lätt!Ingen rolig start på helgen inte :-(

Helt väck

Jag känner mig helt väck just nu, 39.6 i feber sist jag tempade, värk i hela kroppen, ett konstigt tryck över bröstet, ont i halsen, ont i huvudet och hosta. Då och då blir jag helt snurrig i huvudet. Ja det känns inte bra så jag får nog kontakta vårdcentralen imorgon bitti. Ingen rolig fredag, hoppas att din blir bättre!

Med huvudet ovanför vattenytan

Ja ibland är det så som det känns- som om jag kämpar och kämpar bara för att hålla huvudet ovanför vattenytan. Under veckan är det väldigt intensivt att orka med jobb, matlagning, skolarbete, tvätt o.s.v och samtidigt vara en bra mamma och hustru. Det sistnämnda är väl det som jag orkar med bäst, att vara där för Hannah, eftersom det är det jag prioriterar främst men ibland har jag dåligt samvete över att jag så snart hon somnat stupar i säng själv. Efter läggningstid är ju den tiden då jag och min man kunde fått tid tillsammans- se på någon film eller bara prata om hur dagen varit. Men där tar orken slut - om inte varje kväll så i alla fall många. Det är trist att känna att orken finns till att liksom få vardagen att gå runt men samtidigt inte till så mycket annat av det som känns roligt. Tur i alla fall att man har tid på helgerna både att vila ut och hitta ork till att göra det som är roligt också.

För att underlätta lite i vardagen och slippa lägga massa tid på att handla (vi är urusla på att storhandla) har vi beställt matkasse ifrån handla24.se. Vi testade det första gången förra veckan och det fungerade bra. God mat och väldigt smidigt att få råvarorna levererade till dörren tillsammans med olika recept. Så här såg förra veckans meny ut:

Blomkålssoppa med bröd och pannkakor
Sej i stjärnanissås
Pasta Carbonara
Kinesisk gryta
Kalkonbröst med gräddsås



Samtliga rätter utom möjligtvis Blomkålssoppan gick hem hos unga fröken Larsson, den provsmakade hon en sked men det syntes på henne att det tyckte hon var bland det värsta hon testat. Vi vuxna tyckte dock den var god. Kalkonen som vi åt igår var en riktig höjdare. Kul att testa nya recept och så mycket roligare att laga mat när man vet att man har grejerna hemma och det inte gapar tomt i kylskåpet eller fattas nåt när man ska köra igång.

I måndags var jag på möte med facket. Det verkar som om man ska varsla lärare i kommunen p.g.a att gymnasiet läggs ned och det då kommer lärare till vår skola som varit anställda längre i kommunen. Om man tittar på anställningsår och inte kompetens är jag nog en av dem som ligger risigt till. Det känns förstås jobbigt och sprider en oro bland personalen då man inte får några klara besked om vad som gäller och vem det gäller.

De senaste veckorna har jag haft mer värk, inte bara i fötter och knä utan också upp i vänstra höften. Ändå så har jag inte gått med kryckorna särskilt mycket utan använder rullstolen i stor utsträckning. Börjar fundera mer och mer på om jag inte skulle välja att byta knäleden för att minska smärtan. De avråder ju från det för att de anser att jag är för ung och för att en ny knäled bara håller i 10 år och kan bytas 2 gånger. Men vem vet, forskningen går ju framåt så om tio år kanske det finns någon mycket bättre typ av knäled? Tänker också att det är nu när Hannah är liten som jag kanske har mest nytta av ett knä som fungerar? Om jag bestämmer mig för det är det bara det att man ska orka stå på sig gentemot sjukvården, orka ta två steg tillbaka och börja en ny rehabiliteringsperiod med en massa hård träning, orka rent mentalt att kämpa lite till.... Samtidigt vill jag ju att det ska bli så bra som möjligt. Tåls att fundera på!

En titt i "nya" sommarhuset

Idag har vi varit en sväng ute hos min bror i Svensjö för att titta på mammas nya "sommarhus". Hon har köpt ett gammalt missionshus som ligger granne med min bror & hans familj. Om man söker på Wikipedia får man reda på att:

"Missionshus började byggas i mycket stort antal i hela Sverige och Norge från 1850-talet. De var en följd av en mycket stor folkväckelse. Missionshusen kallades ofta för "himlalador" för de var sannerligen enkla. Ofta fanns ingen värme eller bänkar. Från 1880-talet infördes en del bekvämligheter såsom värmekaminer. Norge hade kring 1920 över 1000 missionshus och i Sverige var de ännu fler. Det kunde finnas tre missionhus i en enda by eller socken med några hundra invånare. De flesta missionshus har i dag ersatts av missionskyrkor, baptistkyrkor och liknande i centralorterna".

Mamma kom över huset till en billig penning och har tänkt använda det lite som ett sommarställe. Enkelt är det då det inte finns rinnande vatten men det finns electricitet och uppvärmning. Nära till brorsan är det och Lii var så stolt idag när hon gått själv hemifrån och till farmors hus. Igår körde mamma och min bror dit en del möbler så det var spännande att se hur det blev. Kanske blir det där vi ska ha kalas och familjehögtider framöver då vi är så många? Än har ju bara två av mina fem bröder skaffat familj och barn men hur blir det sen? Då kanske det krävs ett missionshus för att rymma alla?! ;-)

Jag fick ju också träffa mina goa brorsdöttrar och Hannah lekte och busade med sina kusiner:



Hundarna hade också roligt då de kunde springa fritt ute på fälten och njuta av vårsolen. En härlig dag. Nu ska jag och Hannah tappa upp ett bubbelbad och ladda för kommande vecka. Det varma vattnet brukar vara bra för mina värkande ben. Hoppas du också haft en härlig söndag!

Vårvinterdag

Igår var det en riktig vårvinterdag. All snö som kom i förrgår byttes mot sol och plussgrader. På förmiddagen var jag och Hannah på biblioteket, tog en fika på Briljanten och tittade förbi Gustav & Lillan- en ny barnklädesaffär som öppnat här i Habo. Sedan var vi bjudna på lunch hos Bengts föräldrar tillsammans med Anna, Markus och Alva. Efter god middag och tårta följde Alva med oss hem för att leka med Hannah en stund. De hade så roligt tillsammans:









De allra flesta längtar väl efter sol och värme nu men Thea tyckte det var kul med snö:


Nästa vecka sägs det att det ska bli varmare så då kanske den efterlängtade våren äntligen anländer...

Vart tog tiden & våren vägen?

Ännu en vecka har gått, vart tar tiden vägen? Och vart tog våren vägen? Vaknade imorse upp till 20 cm nysnö. De senaste dagarnas sol lovade liksom att våren kanske var på väg och allt mer snö hade börjat smälta undan. Men idag är det helt klart vinter ute.Brrr...


Idag, den 18 mars, fyller min svärmor år. Grattis Kerstin! Ett stort fång härliga vårblommor till dig.



Imorgon ska vi dit och äta middag annars har vi inte så mycket inplanerat den här helgen. Ganska skönt ibland. Förra helgen var en riktig kalas helg. På fredagen fyllde min brorsdotter 4 år och tillsammans med familjen skulle hon åka till Barnens Hus i Tidaholm. Hon passade på att "kidnappa" kusin Hannah som slapp va på dagis och istället fick följa med och busa och leka med kusinerna, morbror och moster hela dagen. Efteråt kom de hem hit och vi bjöds på marängsviss för att fira den lilla prinsessan.


(Bilden är tagen av Marie Wärnbring)


På kvällen hade vi fredagsmys med Tacos och Jennie var så snäll och hjälpte mig sortera kläder till Barnbytardagen.

På lördag morgon åkte vi och lämnade in kläder till Barnbytardagen och sedan överraskade Bengt och Hannah mig med en tur till Landhs i Mullsjö där vi åt sen frukost. Varm choklad och räkmacka - det är inte varje dag det blir det till frukost! Lyx!



Efteråt åkte vi till Ryfors och köpte lördagsgodis. På eftermiddagen åkte jag till Barnbytardagen för att se om jag kunde göra några fynd och lite grann hittade jag. Två spel till Hannah (ett var ett rim memory-hon älskar att rimma just nu och det andra ett helt oanvänt lotto med Elsa Beskow motiv), ett par allvädersstövlar som passar perfekt i slasket, ett par dockor som föreställer Esmeralda och Quasimodo i Disney-filmen "Ringaren i Notre Dame" m.m. Själv fick jag sålt en del och fick in över 800 kr för grejer som bara stått i förrådet. På kvällen var Henke och Ramona här och vi åt mat tillsammans och kollade på finalen i Melodifestivalen. För ovanlighetens skull tyckte jag att det var ett starkt startfält med flera bra låtar.



I söndags var vi och hälsade på Wilhelm och lämnade födelsedagspaketen som vi köpt till honom (bättre sent än aldrig). En trevlig fikastund blev det tillsammans med Ann-sofie, Pontus och barnen. Riktigt roligt är det att Wilhelm nu börjat på gympa också så att vi kan åka dit tillsammans på tisdagar. Första gången skulle han INTE vara med utan gömde sig bakom min rullstol men efter ett tag släppte det och nu säger han att han "älskar Hannahs gympa". Hannah själv älskar också gympan även om det fortfarande ibland är lite sura miner (du vet vad jag menar Ann-Sofie) om inte mamma är precis i närheten. Men finns jag bara där och hejar på går det hur bra som helst. Vad gör man inte för sin lilla gymnast!

Veckan går som sagt fort. Jag har dragit på mig en ordentlig förkylning och har haft mer ont i benen under veckan. Jag har varit grymt trött och inte känt mig i form. Hoppas våren snart är här så att vi slipper dessa förkylningar och annat. På Hannahs dagis är det flera som gått hem med maginfluensa den här veckan och det hoppas jag verkligen att vi ska slippa.

Ha en trevlig fredagskväll!

Dagens bild, bild nr 12

Dagens bild togs förra året i februari månad. Dagens tema var "en bild på din vardag" och jag valde den här bilden för att rullstolen blivit alltmer av min vardag. Den är liksom en förutsättning för att jag ska kunna fixa saker som att jobba eller uträtta ärenden. Till en början var mitt mål för rehabiliteringen att helt bli av med rullstolen men under resans gång har jag tvingats inse att om jag ändå vill leka ett aktivt liv med livskvalité så är rullstolen en förutsättning. Den har blivit en del av min vardag även om jag försöker gå så mycket som möjligt med kryckorna. Smärtan påverkar ju min vardag i stor utsträckning och rullstolen har blivit ett annat sätt förutom en massa piller att uthärda smärtan.Vissa dagar är bättre än andra (mycket beroende på hur mycket jag belastat mina ben dagen innan) och då går jag mer medans andra dagar kan jag konstatera att jag använt rullstolen hela dagen på jobbet. Med rullstolen blir smärtan mindre och mer uthärdlig så även om det ibland känns oerhört tungt så är den en del av min vardag.

Dagens bild, bild nr 11

Det har väl knappast undgått någon av de som läser min blogg att jag inte lyckades att lägga upp ett foto varje dag under en månads tid. 30 bilder ska det i alla fall bli även om det tar lite längre tid! Här kommer bild nr 11, det skulle vara en bild på någon "som du kan anförtro allt".Om man slår upp ordet anförtro ges följande definition:

ge något (föremål eller information) till någon för att detta ska förvaras på ett säkert sätt, speciellt att information hemlighålls
eller
anförtro sig åt öppna sitt hjärta för, tala öppenhjärtigt med ; överlämna sig åt, söka skydd hos

Den här definitionen stämmer för mig in på min man, för honom kan jag öppna mitt hjärta. Han finns där och lyssnar även om vi inte alltid förstår varann. Ibland tror jag att vi män och kvinnor talar lite olika språk och ibland kan jag känna att ingen alls riktigt förstår mig (undrar om jag ens förstår mig på mig själv ibland ;-). Jag har fler runt omkring mig som jag anförtror mig åt men min make och min mamma är nog de som står mig närmast.

Den här bilden togs på vår bröllopsfest. Hannah hade, efter all uppståndelse och spänning- vigsel och bröllopsmiddag, somnat i Bengts famn och vi håller en hjärtformad heliumballong emellan oss.Vi skrattade och skojade och då var Mia snabbt framme med kameran.

Vätterscrappen

Igår var jag på en scrapbooking-träff i Tenhult tillsammans med Mia och hennes dotter Emma. Vi var ett trettiotal pysslare som träffades i Tenhultskolans matsal där Angelika på scrapbooking butiken Hildas rum anordnade "Vätterscrappen". Vi hade jättetrevligt. Det anordnades tävlingar för bästa layout och kort samt lottades ut grejer bland deltagarna. De visade en massa olika pyssel, bl.a hur man kan tillverka blommor utav kaffefilter. I deltagaravgiften ingick fika och mat caterad från Pallas Athena. Hur länge de andra höll på vet jag inte men jag kom dit vid 11-tiden och sen hämtade mamma mig vid 15.30. Jag hade gärna stannat längre om bara jag känt att jag orkat. Oj vad trött jag var men vad roligt jag hade. Här är bilder på några av mina alster:





Jag gjorde ett par layouter med bilder från vårt bröllop och sedan gjorde jag en med en bild på min älskade lilla brorsdotter Lii som fyller 4 år den 11 mars. Vi ska på kalas dit i eftermiddag och då tänkte jag att hon skulle få den. Samtliga foton är tagna av min vän och fotograf Marie Wärnbring. För att se mer av hennes bilder, gå in på mariewarnbring.se.