Opererad och saknad

Skönt att vara hemma igen från sjukhuset. Jag lades in i måndags kväll och opererades sedan på tisdags förmiddagen. Operationen gick bra och jag har nu fått en extern fixation (utvändig ställning på benet). Jag var uppe på avdelningen igen vid 7 tiden på kvällen. Jag var väldigt trött så efter att ha ringt ett par samtal, hem och till mamsen, somnade jag. Läkaren hade satt en blokad i benet där jag fick smärtlindring var fjärde timme så till en början hade jag inte ont och foten var helt bortdomnad. Tanken var från början att jag skulle fått åka hem på torsdagen men då jag fick mer ont under andra dygnet efter operationen fick jag stanna kvar till fredagen då blokaden bytts ut mot smärtlindring i tablettform.

Jag fick ligga på en enkelsal och pga det blodiga förbandet (som man ogärna ville byta och lägga om på nytt) och infektionsrisken fick jag bara vara på rummet. Det fanns ingen TV på rummet och jag hade inte tagit med så mycket att läsa så det blev ganska långtråkigt att sitta/ligga på sängen och stirra i taket och bara se de där fyra väggarna. Mobilräkningen för de här dagarna blir nog inte nådig...På onsdagen fick jag inga besök så då kändes det riktigt ensamt och trist. Jag försökte övertala Bengt men han var inte så sugen på att åka till sjukhuset. På kvällen pratade jag med Hannah i telefon. Hon undrade massor:
- "Var e du mamma?"
- "Vad heter doktorn och var är han?" och
- "Har du ont i benet?"

När vi pratat ett stund sa hon "jag saknar dig mamma" och blev helt hysterisk och grät och skrek:
-"Du måste komma hem till mitt hus mamma", "du måste sova i din säng" och "du måste komma NU". Själv blev jag jätteledsen när jag hörde hur upprörd hon var och började gråta i telefonen. Då blev det ännu värre och hon sa "Du gråter mamma", "du måste komma min hus NU". Till slut fick Bengt ta ifrån henne telefonen och det gjorde verkligen ont i mitt modershjärta att höra henne så ledsen. Som tur var lugnade hon sedan ner sig och somnade lugnt.

På torsdagen var mamma och hälsade på på förmiddagen och sen kom Thomas, Jennie, Lii och lilla Meijsingen förbi efter att Thomas slutat jobbet. Bengt hade skickat med Hannahs DVD med mamma så på kvällen kunde jag fördriva tiden med att kolla på film. Mamma hade också med sig fika och lite att läsa och Jennie och Lii hade bakat bullar.

Igår fick jag som sagt komma hem. Hannah blev jätteglad men bekymrad över ställningen på benet. Jag har haft ont både igår och idag men det har i alla fall varit uthärdligt. På måndag ska jag träffa läkaren och gå i genom hur det ska gå till när jag ska skruva på den under 2,5 vecka. Ställningen ska sedan sitta i tremånader så förhoppningsvis blir väl det en härlig julklapp att bli av med den till jul!

Idag har det varit en lugn lördag. Jag har varit tvungen att vila en hel del pga smärtan och vi har tagit det lugnt. Hannah har lekt med grannflickorna Isabelle, Inez och Olivia i lekstugan, gungat och busat i trädgården. Det har varit riktigt kanon väder idag -en fantastisk september lördag med solsken.

/Lisbeth