måndag 31 maj 2010

Ett steg tillbaka

Ett steg tillbaka känns ju alltid trist när man vet vart man har målet. Mitt mål nu var att från och med 1 juni gå upp och jobba halvtid men jag har tvingats inse att i nuläget fungerar inte det. Det känns verkligen tråkigt, kände att jag ändå kommit en bit på väg men det blir för mycket med 50%. Smärtan gör att jag inte fixar det. Jag flyttar fram målet till höstterminen och hoppas att jag tills dess fått någon smärtlindring som fungerar bättre.



Dagens betraktelse: Det kan tyckas omöjligt att en liten blomma ska kunna tränga i genom den hårda asfalten men ändå gör den det! Tänk vilken kämparkraft det måste rymmas i en liten maskros!

2 kommentarer:

Linda sa...

Förstår att det känns tråkigt att inte kunna jobba så mycket som du skulle vilja. Håller tummarna hårt för att du får någon bättre smärtlindring snart!

Ja, maskrosor är verkligen otroliga! Å snabba är de med! Lagom när man fått bort de flesta så tar det bara någon dag innan tusen nya finns där! ;-)

Lisbeth sa...

Ja verkligen! Jag har lagt ned kampen mot maskrosorna i år. Man får passa på och njuta när det är nyklippt och de inte syns för snart poppar de ju upp igen.

Men som inspirationskälla är de fantastiska, tänk vilken kämparglöd det måste kräva att ta sig igenom den hårda asfalten! Det måste handla om vilja och det har ju både du och jag! Kämpa på! Kram