Jag är 41-årig trebarnsmamma vars liv ändrades drastiskt efter en allvarlig trafikolycka 2008. En mötande bil kom av okänd anledning över på fel sida vägen och fontral-krockade med oss i 90 km i timmen. Jag bloggar om den långa vägen tillbaka, med- och motgångar och stora och små glädjeämnen i livet.
fredag 19 november 2010
Tur att det finns att ta till
Ja idag har inte varit någon vidare dag. Jag somnade tidigt igår men sov inte så bra under natten så på morgonen kändes det som om jag mer än gärna bara dragit täcket över huvudet och försökt fortsätta sova. Masade mig upp, gjorde lilla H klar för dagis och tänkte att jag skulle hunnit lägga mig och vila en stund innan jag skulle till jobbet men som vanligt tar allt mycket längre tid än jag tror så när jag var klar så stod chauffören strax och ringde på dörren så så blev det med den vilan. Iväg till jobbet och försöka se pigg ut och vara alert fast benen värker och tröttheten hela tiden gör sig påmind. Skönt att det är fredag i alla fall. Idag var jag bara resurs så det känns ju bra att inte behöva ha hela ansvaret själv. När jag kom hem hade jag ont i huvudet också så jag la mig och vilade innan familjen kom hem. Sedan åkte vi för att fixa lite inför morgondagens barnkalas och byta en kappa jag köpt till Hannah. Efter det var jag helt slut, fick trycka i mig ett par extra starka värktabletter och lägga mig på sängen en stund. Tänk vilken tur att det i alla fall finns mediciner att ta till! Vad skulle jag göra annars?! Vilken skillnad det gör- efter ett gäng av den starkare sortens värktabletter, vila och makens goda mat i skenet av braskaminen känns nu livet lite lättare och bättre att leva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar